Hanna's Reviews > Stacken

Aaahh vad jag tyckte om Stacken! Tycker det är svårt att ge recensioner av böcker jag verkligen tycker om, men här är några saker jag tänkt på:
1. Jag älskar att få olika tids- och berättarperspektiv! I Stacken hoppar berättelsen mellan åtta olika karaktärers liv och flera decennier. Det bidrar till att berättelsen blir detaljrik och djup – men att det fortfarande finns luckor som kräver detektivarbete och skapar spänning.
2. Hur kan så många, och så klandervärda (läs våldsamma, manipulativa, vårdslösa), karaktärer vara så otroligt lätta att tycka om? Aagny <3 Trots allt.
3. Norlin förmedlar smarta samhällsspaningar på ett så träffsäkert sätt. Från storstadsbon Emelies tidigare liv mitt i medievärldens stressade tillvaro, till Saras sökande efter något större på ett indiskt ashram.
4. Det var en bra bokklubbsbok och det var intressant att få prata om makt, frivillighet och ett alternativt liv med andra kloka läsare.

”De betedde sig som besättningen på ett fartyg. Stacken var farkosten, och ibland kunde de se på varandra vartåt det barkade. Nu är skeppet på väg att kapsejsa, då måste någon ställa sig på andra sidan, så det blir jämvikt. Nu har Sagne blivit sådär tyst igen. Då måste József säga något fint, något som band samman dem. Nu är stämningen tung. Då kunde Aagny göra nåt kul, eller Zakaria lätta upp stämningen bara genom att flina. Somliga av dem var bra på att stå på kanterna och orsaka nästan-tippning. Andra var bra på att väga upp.”